Bra att ha inför klinterminerna

Här kommer ett inlägg jag velat göra sedan länge! Såhär efter min första riktiga klintermin tänkte jag visa er en lista på användbara saker att ha med sig på sina klinikplaceringar på läkarprogrammet. 🤓

Att vara ute på klinik som läkarstudent, är oerhört spännande men också energikrävande. Efter varje vecka byter vi nämligen till en ny placering (det kan vara en ny avdelning, klinik eller ibland t.o.m sjukhus), vilket innebär ett nytt schema, en ny handledare, nya namn och nya rutiner. Innan varje dag ute på klinik, måste vi dessutom byta om till sjukhuskläder och stoppa ner alla saker som ska med på nytt i resp. 6 fickorna. För att minimera tiden/energin du slösar på dessa moment, kan det därför vara bra att skapa egna rutiner och vara organiserad i den mån det går.

Ett hett tips är därför att du införskaffar dig en STOR necessär, där du kan samla alla prylar som ska med på VFU, för det lär inte vara få grejer. 😂 Min necessär nedan är från Ordning&Reda. Jag letade länge efter en genomskinlig, och älskar verkligen denna. Allt blir så mycket lättare att hitta tack vare att den är genomskinlig.

  1. Skyltar – Både namnskylt och skylt som visar vilken yrkeskategori (”Läkare”. ”Sjuksköterska”, ”Underskötersk” etc.), eller i mitt fall ”Läkarstuderande T5”. Viktigast är egentligen yrkeskategoriskylten, eftersom den kommer till större användning. Ex. vid akuta situationer där det är viktigt att veta vilka roller resp person har.
  2. Hänglås – Till skåpen i omklädningsrummen. Som sjukvårdspersonal har man oftast inte egna rum, speciellt inte på sjukhus. Du pallar därför inte släpa runt dina ägodelar ett helt arbetspass, utan förvarar dem förslagsvis i ditt skåp. Du vill inte heller dela med din kursare, eftersom ni sannolikt slutar olika sent… 😅
  3. Tofsar – Tro det eller ej, hygien är en viktig aspekt inom sjukvården…Har du långt hår, sätter du därför upp det. Att stå där med långt hår och utan tofs är bara jobbigt. Köpes billigt överallt.
  4. Pennor + ficklampa – I början av din karriär lär du vilja anteckna ner det mesta. Skaffa därför bra pennor. Förslagsvis, flerfärgade bläckpennor. Dessutom är ficklampa rekommenderat och enkelt att bära med.
  5. Pennficka (?) – Smart förvaring av pennorna. Samma koncept som med necessär, att du ska slippa behöva ta med pennorna separat. I stället sätter du in/tar ut hela fodralet med pennorna varje gång.
  6. Stetoskop – Skaffa ditt egna stetoskop! Att låna andras är ingen höjdare.
  7. Anteckningsblock A5 – Säger det igen: du kommer vilja anteckna! Minnet är bra men kort. Man vill inte glömma något eller skriva fel i journalen.
  8. Akut internmedicin – Spiralbok som du får gratis som läkarstudent inom SLL (Stockholms läns landsting). Finnes även i pdf-format online. Innehåller behandlingsprogram för de flesta akuta diagnoser inom internmedicin. Guld!
  9. EKG-linjal – Hjälpmedel för att tolka EKG. Kan vara bra på speciellt kardiologen, där man analyserar många EKG:n, eller också akuten.
  10. Lathundar/fusklappar – Små lappar med nödvändigheter (telefonnummer, förkortningar osv…), skadar aldrig att ha i bakfickan.
  11. Reflexhammare – Brukar jag sällan ta med, men kan behövas mer på vissa avdelningar (ex. neurologisk avd) eller akuten, där man oftare undersöker reflexerna.
  12. Klocka – Då man inte får bära armbandsur, brukar dessa klockor användas inom vården.
  13. Kloka listan – Bra pocketbok med olika läkemedelsbehandlingar och indikationer.
  • E-tjänstekort – Obligat. Det absolut viktigaste som dessvärre inte finns med på bilden. E-tjänstekort är en ID-handling och används av bl.a. sjukvårdspersonal för att komma åt landstingets datorer och journalsystemet TakeCare. Utan kortet kan du i princip inte göra ett skit, eftersom allt inom sjukvården är beroende av IT-systemet.
  • Inneskor – Också obligat. Det är bara att välja och vraka över den uppsjö skor som säljs nuförtiden. Vissa föredrar sneakers (🙋🏻‍♀️), andra tofflor osv.

Sammanfattningsvis, viktigast att bära med sig är följande: e-tjänstekort, inneskor, hänglås, stetoskop. Sen är det fördelaktigt med pennor och block.

Annonser

Årets sista tenta

Glad 2:a advent!

Checkar in en snabbis. Tentapluggat för fullt, tillsammans med kursare, inför årets sista tenta, som infaller imorgon i Flempan (campus Flemingsberg). Obeskrivligt otaggad. Vi har tenta på ett delmoment vi studerat i 1 vecka. Handlar om geriatrik och klinisk farmakologi med massa statistik och skit. Lagom stabilt.

Annars infaller ju Nobeldagen idag och även SNNC ikväll. SNNC = student’s nobel night cap, är en efterfest till nobelmiddagen som årligen arrangeras av ett utav Stockholms följande högskolor (KI, KTH, SU och HHS). I år är det KI:s tur! 😃


Behövlig pluggdejt hos mig, bestående av frustration tillsammans med hämtmat, EH-kaffe, köpta pepparkakor och lussekatter (för matlagning eller ens kaffebryggning har man ju inte tid med i tentatider)…

Q&A: På studentmässor del 2

Fortsättning på föregående inlägg. Ställ gärna fler frågor via kommentarsfälten eller min e-post (linnea.lin@stud.ki.se).

Är undervisningen på engelska?
Förvånansvärt många har frågat om undervisningen på KI och läkarprogrammet är på engelska. Detta verkar bero på att folk har bilden av att KI är internationellt osv. Men jag blev lite väl överraskad på Sacomässan i år av att frågan återkom.

Nej! Undervisningen på KI:s läkarprogram är inte på engelska. Däremot kan vissa föreläsare tala engelska om de kommer ifrån ett annat land. Kurslitteraturen på preklin (T1-T4) är också till stor del på engelska. Men allt annat, såsom tentor, seminarier, gruppövningar är på svenska.

Det enda program på KI som undervisar på engelska är kandidatprogrammet i biomedicin.

Vad läser man på läkarprogrammet?
Inte fysik och matematik, vilket många tror. På KI är läkarprogrammet upplagt enligt nedan:

  • Preklin (T1-T4) – Mycket teori inom anatomi, fysiologi, histologi, patologi, biokemi, farmakologi, mikrobiologi osv. Hela människan berörs i olika perspektiv.
  • Klin (T5 –>) – Mer praktisk undervisning, där vi går med ute på kliniker och får träffa olika patienter, men även teoretisk undervisning med fokus på diagnostik och behandling av sjukdomar. Vi börjar med internmedicin (sjukdomar till alla kroppens inre organsystem berörs), därefter kirurgi, neuro och sinnen (dvs. hjärnan), pediatrik (barn) och psykiatri.

Hur mycket pluggar man?
Oerhört vanlig fråga. Personligen, tycker jag det är mycket mer intressant att fråga hur man pluggar.

Svaret på båda frågorna: individuellt! Generellt, tycker jag att det har varit mycket mer plugg på preklin (T1-T4), men mindre nu på klin (T5 –>). På klin finns bättre föreläsare (som oftast är läkare), mer obligatoriskt (vilket tvingar en att plugga mer regelbundet än att samla på sig allt tills innan tentan), samt att man använder sig av kunskapen som kommer på tentor när man är ute på praktiken. Därav känns det som att man pluggar mindre på klin.

Läs om min jämförelse mellan preklin och klin.

Jag går IB, kan jag komma in på läkarprogrammet med IB-betyg?
Ja! IB-betyg konverteras till svenska betyg när du söker till svenska högskoleprogram. Däremot måste du ha läst kurser motsvarande de som ingår i en svensk gymnasieexamen med särskild behörighet till läkarprogrammet, dvs. fysik 2, biologi 2, kemi 2 och matematik 4. På IB väljer du dina egna kurser, till skillnad från svenska gymnasieprogram där större delen av kurserna är färdigpaketerade i programmet och ej valbara. Går du IB och inte läser fysik, kemi, matematik, biologi, utan i stället samhälls-/ekonomiinriktade program, kan det bli svårare.

Läs mer om omvandling mellan IB-betyg och svenska betyg här. Rekommenderas även att du tar kontakt med din syv (studie- och yrkesvägledare) på gymnasiet.

Q&A: På studentmässor del 1

Glad 1:a advent!

Två dagar på Sacomässan räckte för att ta kål på min röst. Men det har jag egentligen inget emot, eftersom jag är så obeskrivligt trött på den ändå. På köpet har jag iaf stenkoll på all antagningsstatistik från HT17 när det gäller läkarprogrammen i Sverige.

I två inlägg tänkte jag ta upp vanliga och ovanliga frågor gällande KI och läkarprogrammet som ställs på mässor, samt mina erfarenheter och vad jag själv brukar dela med mig. (Gå in under kategorin ”Q&A” för liknande inlägg). 

img_9002.jpg

De flesta som kommer till KI-montern på dessa mässor, är oftast intresserade av trumvirvel läkarprogrammet. Oftast är anledningen att man tycker om biologi i skolan, vill hjälpa människor, vill jobba med människor, eller alltid drömt om att bli läkare. MEN, egentligen kan det många gånger vara pga det är det enda program man hört talas om, och/eller påtryck från omgivningen (=la familia). Något i stil med det, var det ju också för mig. När jag gick natur på gymnasiet hade jag kännedom om följande program: läkare, sjuksköterskor, civilingenjörer, jurister, ekonomer. Sen tog listan slut. Tragiskt. Slutsats: begränsa dig inte till en väg. Tänk större. 

Vilka program finns på KI?
KI är det enda medicinska universitet i Sverige. Här finns hela 13 olika program, som alla handlar om medicinsk vetenskap och uppfyller kriterierna: biologi, att hjälpa människor och att jobba med människor. Bläddra gärna i KI:s studentkatalog online och läs mer om våra program. Eller läs KI:s studentbloggar, där flertalet program är representerade.

  1. Arbetsterapeutprogrammet
  2. Audionomprogrammet
  3. Biomedicin kandidatprogrammet
  4. Biomedicinsk analytikerprogrammet
    • Inriktning klinisk fysiologi
    • Inriktning laboratoriemedicin
  5. Fysioterapeutprogrammet
  6. Logopedprogrammet
  7. Läkarprogrammet
  8. Optikerprogrammet
  9. Psykologprogrammet
  10. Röntgensjuksköterskeprogrammet
  11. Sjuksköterskeprogrammet
  12. Tandhygienistprogrammet
  13. Tandläkarprogrammet

Varför ska man välja KI?
Jag svarar alltid med vilka punkter som utmärker KI. Sen får den som frågar, själv avgöra om det är en fördel/nackdel.

  • Forskning – Majoriteten av svensk forksning inom medicinsk vetenskap bedrivs på KI.
  • Internationellt – Gott anseende internationellt, goda möjligheter till utbyten, många partneruniversitet, perfekt om man vill etablera sig internationellt i karriären framöver.
  • Storstad (ej studentstad) – Stockholm <3, storstadspuls, många jobbmöjligheter.
  • Undervisningsform: föreläsningar (ej PBL) – Avser läkarprogrammet, där många andra lärosäten har PBL i större utsträckning som undervisningsform.
  • Dissektioner – Avser läkarprogrammet, anatomistudier erbjuder dissektioner på riktiga människor. I jämförelse med universitet som Linköping, där all anatomiundervisning sker digitalt.

Skugga en student! 
Jag avslutar alltid med att säga till besökarna att skugga en student på KI. Det är en utmärkt möjlighet att få veta mer om det program du är intresserad över och ställa mer ingående frågor till en KI-student. Anmäl dig till att skugga en student! Det är helt gratis och oerhört givande. Kanske får ni t.o.m. träffa mig, då det är vi studentambassadörer som ansvarar för skuggningarna. 🙂

Vad behöver jag för att komma in på KI:s läkarprogram? (HT17)
Först och främst krävs en gymnasieexamen med grundläggande behörighet och särskild behörighet (fysik 2, biologi 2, kemi 2, matematik 4). Det är inte alls omöjligt att läsa till läkare bara för att du gick samhällsprogrammet på gymnasiet eller har för låga betyg. De siffror som anges i antagningsstatistiken avser resultatet till den person som sist kom in på programmet.

  1. Betyg (BI-kvoten) – 22,24
  2. HP – 1,75
  3. PIL – 55

UHR kan du söka efter och jämföra antagningsstatistik till alla program på svenska universitet och högskolor.

Vad är alternativt urval (PIL)?
En tredje väg in på KI:s läkarprogram, där du inte behöver de höga betygen eller HP-resultaten. I stället baserar sig detta urval på ett prov och två intervjuer. Däremot måste du självklart ha grundläggande + särskild behörighet liksom till alla andra urvalsgrupper.

Steg 1 – Rangordning genom högskoleprovet (du bör ha fått ett resultat mellan 1,3-1,5)
Steg 2 – Begåvningstest + levnadsbeskrivning
Steg 3 – 2 intervjuer om 45 min vardera

Anmälan till PIL våren 2018 (dvs. om man vill läsa läkarprogrammet från HT18) är öppen 3 mars – 3 april. På KI:s hemsida kan du anmäla dig och läsa mer om PIL, tryck här. Läs om mina tidigare inlägg om PIL, här, här, här.

 

Saco-mässan 2017

Och så kickade årets Sacomässa igång! Tillsammans med hundratals studentambassadörer från olika universitet, befann jag mig i eftermiddags på Stockholmsmässan i Älvsjö. I vanlig ordning, är detta ett av de absolut roligaste uppdragen som studentambassadör.

Jag jobbar idag och på fredag, så sväng gärna förbi KI-montern om ni är där. På fredag kl.12:00 kommer jag även att hålla i ett seminarium om KI:s alternativa urval tillsammans med en tandläkarstudent. Kom och lyssna!

Det är för övrigt oerhört trevligt när ni läsare kommer fram och hälsar. Jag uppskattar det verkligen! 😀

Studentvalda kurser T6

I dag öppnade ansökan till våra studentvalda fördjupningskurser (SVK). På KI:s läkarprogram finns möjlighet att välja sina egna valbara kurser på vissa terminerna 6, 7, 10 och 11. Dessa kurser kallas SVK och utgör X-antal högskolepoäng i programmet. SVK är den perfekta möjligheten att fördjupa sig inom ett medicinskt område som du är extra intresserad av. Eller varför inte ett perfekt tillfälle att dra utomlands och få studier gjorda samtidigt.

Till varje termin som erbjuder SVK, finns ett helt utbud av kurser att välja mellan. Du rangordnar kurserna i valfri ordning, men platserna till varje SVK lottas ut. Oftast är antalet kursdeltagare på varje SVK väldigt lite (10-20 pers) jämfört med normalfallet. Kurserna förläggs i slutet av varje termin, med varierande längd (oftast ca 4-5 v).

Inför SVK på T6, som vi väljer nu, erbjuds följande kurser:

  1. Arytmier – hjärtklappning, stroke och plötslig död
  2. Diabetessjukdomar – resa till Indien
  3. Europamedicin med tema inflammation – resa till två länder i Europa
  4. Fördjupningskurs i endokrinologi
  5. Idrottsmedicin
  6. Inflammation inom klinisk medicin
  7. Konsten att vara en god doktor. Fördjupningskurs i etik och bemötande
  8. Naturläkemedel och komplementärmedicin: Användning, evidens och förhållningssätt
  9. Perinatologi
  10. Tillämpad klinisk mikrobiologi vid invasiva infektionssjukdomar
  11. Global hälsa – resa till Vietnam, Laos, Tanzania eller Uganda. 

För mig lutar det mot någon av följande kurser: diabetessjukdomar, europamedicin, global hälsa och konsten att vara en god doktor. Nu återstår bara problemet vilken ordning jag ska rangordna dem.

 

Akuten-veckan

Denna vecka har ytterligare en tenta avverkats! Jag tänkte därför hoppa tillbaka i tiden och berätta om vår sista VFU-vecka för terminen, vilken spenderades på SöS-akuten.

Under veckan på akutmottagningen var jag placerad både på hjärtsektionen och medicinsektionen. Alla mina pass var dagpass (ca 9:30-16:00), men vissa av kursarna gick kvällspass och/eller på MIVA.

HLR
Veckan inleddes med en HLR-dag (hjärt- och lungräddning) på KTC (kliniskt träningscentrum, på SöS). Där fick vi en utbildning i både S-HLR (S = sjukvårdspersonal) och A-HLR (A = avancerad). Det finns olika utbildningsnivåer för HLR: D, S och A. Under termin 1 utförde vi D-HLR, vilket alla yrken som förväntas kunna utföra första hjälpen och HLR, bör genomgå. Detta kan exempelvis vara brandmän, säkerhetsvakter, polis, flygpersonal etc. På termin 5-6 får vi vidareutbildning i S- och A-HLR, där S är avsedd för all vårdpersonal och -studenter, medan A endast utförs av legitimerad vårdpersonal inom specifika områden.

Under HLR-dagen var vi i en grupp om tre pers och övade olika scenarier med hjärtstopp. Superkul och fartfyllt, dock var händerna lagom förstörda efter ett hundratal bröstkompressioner. Nästa termin (6) examineras vi på HLR.

Akuten
På akuten gick man med en ny handledare varje dag. Fick se allt mellan himmel och jord på käraste SöS-akuten. Fick handlägga en helt ny patient alldeles själv på studentakuten, vilket innebär att jag själv förde läkarsamtalet, undersökte patienten, beställde nödvändiga prover, vidtog åtgärder och dikterade akutjournalen. En handledare var också tillgänglig om vi hade frågor, men i stort jobbade man relativt självgående. Något annat häftigt var att jag äntligen fick ta en arteriell blodgas (= blodprov som tas från en artär), och dessutom på ett akutrum med en larmpatient med misstänkt hjärtinfarkt. Se hur man tar en arteriell blodgas.

Generellt tyckte jag väldigt mycket om placeringen på akuten. Då jag jobbade på Danderyds sjukhus akutmottagning (DS-akuten) i somras, föll det sig naturligt att jämföra dessa två ställen med varandra.

Den absolut största skillnaden på SöS var arbetssättet. Läkare + sjuksköterska bildar ett vårdlag och sitter dessutom tillsammans. Detta underlättar kommunikationen och handläggningen av varje patient. På DS-akuten arbetade sjuksköterskorna (SSK) inte lika nära läkarna. I stället, satt SSK med undersköterskorna och bildade vårdlag, medan ansvariga läkare för patienterna i varje vårdlag var olika. A bit confusing yes. Däremot vet jag inte hur icke-somrar ser ut på DS, då jag endast jobbade under sommaren, som också är väldigt kaotisk inom sjukvården.