Journaler

Journalsystem
Inom all sjukvård runtom i världen dokumenterar man skriftligen vad som hänt en patient. Denna dokumentation kallas för journal. I Sverige är alla journaler digitala, dvs dokumenteras i journalsystem på datorer. För något år sedan började många landsting göra patientjournalerna tillgängliga för patienterna själva via internet, vilket inte varit helt konventionellt.

Det finns många olika journalsystem som utvecklats av olika företag. Användningen av olika journalsystem i landet, gör att man inte kan se journaler från ett annat journalsystem, vilket ju bara är sjukt b. Detta har i varje fall att göra med kostnader, då det är svindyrt att byta journalsystem i ett landsting, men också att vårdpersonal inte pallar lära sig använda ett nytt journalsystem. Men snälla?! Att behöva skicka med skriftliga journaler, labsvar och medicinlistor från S:t Görans sjukhus till Stockholmsgeriatriken år 2017 för att de använder olika journalsystem, när sjukhusen ligger 2 km från varandra?!

Inom Stockholm läns landsting använder man journalsystemet TakeCare. Utan några referensramar (då jag endast jobbat med TakeCare) tycker jag det får en 7/10. Nackdelar: otroligt många fönster. Det bör införas tabs/flikar i större utsträckning. Att behöva navigera sig bland olika fönster som gömmer sig bakom varandra, är sjukt jobbigt! Fördelar: fraslexikon bara för att nämna ett. Det är ett funktion där man kan lägga in förkortningar för fraser. Ex. mvh –> med vänliga hälsningar. Sjukt smidigt då det skrivs och dokumenteras så mycket kring varje patient.

Andra journalsystem i sveariket är bl.a. Cosmic (används ju på S:t Görans sjukhus samt i Linköping och många delar av södra Sverige) och Systeam cross (används mest i norra Sverige).

Journalanteckningar
Det finns många olika slags journalanteckningar som ska föras på olika sätt. Exempel är:

  • Daganteckning: skrivs dagligen om en patient inneliggandes på en vårdavdelning.
  • Intagningsanteckning: skrivs då en patient skrivs in på en vårdavdelning.
  • Epikris/slutanteckning: skrivs då en patient skrivs ut från en vårdavdelning.
  • Helgsammanfattning: likt en daganteckning, men skrivs dagen innan helg och är en mer sammanfattande anteckning. Detta för att det på helger endast är en läkare på en hel (eller flera) avdelning.

Diktering
Eftersom det går betydligt snabbare att prata än att skriva, använder man diktafoner i syfte att effektivisera journalförandet. En diktafon spelar in det du säger, så att du kan tala in en anteckning. Därefter skickas ljudfilen till en medicinsk sekreterare som journalför allt till skriftligt format. Men tyvärr går det väldigt mycket långsammare att diktera kontra skriva journaler i början.

Annonser

Ronden

Okej, det här med ronden kräver förtydligande. Jag och säkert många andra levde i ovisshet om vad ronden skulle innebära, fram tills denna termin. Min enda association kring begreppet var att det finns en podcast med den titeln: Ronden. Har tyvärr aldrig varit nyfiken nog att ta reda på vad begreppet innebar. Detta fram tills dagen då kursledningen uttryckte: ”Ni ska leda ronden X-antal gånger innan kursens slut. På SöS leder kandisarna (läkarstudenterna) ronden flest antal gånger jämfört med andra sjukhus”.

Hursomhelst är ronden den procedur där läkare dagligen besöker sina patienter på avdelningen och diskuterar med resterande vårdpersonal kring kommande plan. Ronden kan indelas i en sittrond och salsrond. Sittronden innebär att läkaren och ansvarig sjuksköterska sätter sig ner och diskuterar varje patient, utvärderar vad som hänt fram tills nu och vidtar åtgärder för den fortsatta vårdtiden. Salsronden innebär att läkaren med/utan sjuksköterska träffar patienten på hens rum, stämmer av hur patienten mår och förklarar vad planen är osv. Efteråt skrivs en daganteckning om varje patient, vid behov beställs prover, man ringer konsulter, roddar med remisser, provsvar och läkemedel…

Prioritetsstyrd rond används på en hel del avdelningar på SöS. En sådan rond innebär att man prioriterar i vilken ordning patienterna ska rondas samt anger en specifik tid för respektive patients rondtid. Detta underlättar mycket för omvårdnadspersonalen som kan planera arbetet, för patienten som vet ungefär vilken tid läkaren kommer, samt för läkaren som kan planera sitt arbete och läsa på samt färdigställa arbetet kring en patient.

Man kan säga att ronden i princip det enda tillfälle du träffar patienten under arbetsdagen. Som nämnt tidigare, träffar läkaren så otroligt lite av patienterna. Läkaren sköter ju enbart patientsamtalet och utför lite statusundersökningar (lyssna på hjärta/lungor…) på en medicinavdelning. Andra praktiska moment som skulle kunna ingå är att kunna ta en artärblodgas, utföra lumbalpunktion m.m. Allt annat praktiskt som att ge läkemedel, omvårdnad av patienten, ta blodprover och såromläggningar, sköts av sjuksköterskor och undersköterskor. Resterande tid utöver ronden spenderar läkaren framför en dator, i samtal med andra läkare och pappersarbete.

 

Endokrinavdelning 80

I detta inlägg tänkte jag berätta lite mer om vad jag fått göra under min vecka på endokrinavdelningen. Tyvärr fick jag inte se så värst många endokrina fall. Men haft mycket annat kul att göra ändå. Även om det inte direkt varit akuta outredda fall, utan mer typ färdigutredda patienter som inväntar plats på geriatriken.

Haft en varierande skara patienter med alltifrån diabetes typ 2, hypokalcemi, hyperosmolär hyperglykemiskt syndrom, pneumonier, sepsis, njursvikt etc. Varit med på två gastroskopier (endoskopisk undersökning av matstrupe, magsäck och delar av tunntarmen), ringt infektionskonsult, skrivit remisser och massor med journalanteckningar, gjort en smittskyddsanmälan samt varit med på sårrond (diabetesfotsår).

Dagarna på de flesta vårdavdelningar börjar med ett kort möte med all personal på avdelningen, strax efter 8:00. Därefter inleds ronden, vilket jag berättar mer om i nästa inlägg. På SöS har många avd börjat med prioritetsstyrd rond, där man prioriterar i vilken ordning samt tid man träffar och diskuterar patienterna. Ronden håller på tills lunch. Samtidigt för man journalanteckningar på resp pat. På f.m hinns även med fikapauser (notera plural). Efter lunch, oftast väldigt lugnt. Fixa in-/utskrivningar av patienter. Förbereda för kvällspersonalen.

Medicinavdelningar

Ännu en veckas placering avklarad. Denna vecka spenderades på en medicinavdelning på Södersjukhuset. Och tiden går alltid lika fort. Tänkte i detta inlägg prata om organisationen på sjukhusets medicinavdelningar.

På termin 5-6 läser vi, som tidigare nämnt, en stor kurs om klinisk medicin. Fokuset ligger på internmedicin som också är ett av de större ämnesområdena. Där ingår alltifrån sjukdomar i hjärta, lungor, kärl, hjärnan, blod, njurar osv. På sjukhuset finns därmed också väldigt många medicinavdelningar med olika inriktningar enligt ovannämnda. T.ex. var jag på avd 80, vilket har inriktning endokrinologi (hormonsjukdomar som diabetes m.m).

I praktiken ligger dock alla möjliga patienter på de olika avdelningarna. Pneumonipatienter kan ligga på endokrinavdelningen. Detta ger upphov till begreppet satellitpatienter (patienter som skickas från en avdelning till en annan) Varför? Pga brist på vårdplatser, som är en följd av brist på vårdpersonal.

Patientflödet fungerar oftast så att en patient inkommer till akutmottagningen. Vad gäller medicinpatienter sorteras de till medicinakuten. Där ligger patienten och beslut fattas kring om hen ska vårdas inneliggande eller polikliniskt (vård utanför sjukhus). Vid behov av inläggning, skickas patienten till någon medicinavdelning. På avdelning kan patienten också behöva flyttas runt. För äldre patienter finns även geriatriken (se föregående inlägg) som vårdalternativ, efter att hen stabiliserats och går mot bättringsvägen.

Specialiserar man sig i internmedicin som läkare, jobbar man på alla möjliga olika medicinavdelningar (kardiologi, lungmedicin, endokrinavd, strokeavd, akuten osv). Man cirkulerar runt på sjukhuset och har ingen direkt fast punkt, till skillnad från sjuksköterskor/undersköterskor som har sin fasta avdelning. Detta kan diskuteras om det är bra eller dåligt för de inneliggande patienterna. Önskar man en fast punkt i arbetet, är det iaf vårdcentralen som gäller (eget rum och en fast arbetsplats).

Stockholmsgeriatriken

Första dagen på VFU2 avklarad på geriatrikplaceringen. För er som inte vet vad geriatrik är, så är det ett område som behandlar åldrandets sjukdomar, m.a.o äldre patienter. Stockholmsgeriatriken är en av Stockholms geriatriska avdelningar och är en del av Sabbatsbergs sjukhus (här vårdades Olof Palme i samband med att han blev skjuten).

Jag kommer denna vecka att vara på avdelning 71, som är inriktad på ortopedi/stroke. Positivt överraskad på alla möjliga sätt. Hade inte alls höga förväntningar på geriatriken. Vanliga stereotyper kring geriatriken är bl.a. att tempot är lågt, slappa arbetstider och -klimat osv. Dock upplevde jag (ta dock hänsyn till att jag endast varit där en dag plus har minimal erfarenhet av avdelningsarbetet för en läkare i stort) inte det som beskrivs ovan. Kan snarare tycka att många sjukhusavdelningar (ex. kardiologi/endokrin) har betydligt segare tempo än geriatriken. Här tvingas man nämligen tänka rätt mycket kring varje patient, då de oftast är multisjuka med många mediciner i bagaget osv. Men jag upplever nog geriatriken som en av de trevligare placeringarna, till stor del tack vare en suverän handledare.

Sammanfattningsvis om Sabbatsberg/Stockholmsgeriatriken:

  • Centralt läge: sjukhuset ligger nära Vasaparken och Odenplan, och gångavstånd från mig.
  • Godis: att det bjussas på godis på en avdelning vid läkarkandidaternas ankomst bådar oftast gott 😉
  • Utsikt: fantastisk utsikt över staden, då sjukhuset ligger på en backe.
  • Arbetsmiljö: stort, bra lokaler med ljusinsläpp, inte i en freakin’ källare som akutmottagningarna.
  • Bra stämning: mellan arbetskollegorna, och stor fördel att det finns så många andra yrkesroller inblandade. Då flertalet patienter vistas på avdelningen pga rehabilitering av tidigare sjukdomar/skador/ingrepp, arbetar fysioterapeuter, arbetsterapeuter osv tillsammans med oss. Intressant att föra dialog med dem. 🙂

IMG_8825.JPG

Studentambassadör

Idag var jag på en introduktionskurs för alla nya studentambassadörer på KI. Vi är drygt 20 nya av totalt 50 pers. Sjukt taggad på att officiellt få detta jobb.

Studentambassadörsjobbet går ut på att man är ett ansikte utåt för KI, ungefär som en förlängd arm. Det finns en mängd olika uppdrag, med alltifrån att delta på mässor för gymnasieelever, föreläsa på gymnasieskolor, hålla föredrag för mindre klasser och ta emot skuggningar från de som vill veta lite mer om KI:s program. Allt som allt handlar det mest om att informera och inspirera potentiella nya KI-studenter.

Hittills, har jag som en del av er kanske läst om, jobbat som studentambassadör på tre olika mässor (Sundsvall, Göteborg och Saco i Sthlm), pga ordinarie ambassadörer inte haft möjlighet. Innan jag själv började på KI, var jag även och skuggade en student, vilket var väldigt uppskattat från mitt håll. Ser därför så mycket fram emot detta jobb och rekommenderas som ett extrajobb. (Läs mer om extrajobb)

*Rekommenderar verkligen att ni som vill få en inblick i KI:s program anmäler er till ”skugga en student”. Kanske är ni osäkra på ert val, eller bara är nyfiken. Ni fyller i vilket program och termin ni är intresserade av att följa. Därefter utses en av oss studentambassadörer som går på programmet till att visa er runt en halvdag på KI.

 

AT-problematiken

Vid sidan av MeToo-rörelsen som ni alla bör känna till, har media även uppdagat ett annat ämnesområde de senaste dagarna. Nämligen en av landstinget stora problematik: de långa väntetiderna till AT-tjänst och därmed även underläkarviken i Sverige. I väntan på sin AT-tjänst jobbar nämligen de flesta som underläkare. Detta har ju dessvärre varit ett stort problem sedan många år tillbaka, men som ingen löst, och som bara blivit värre och värre, med längre och längre tider och otydliga arbetsuppgifter/-villkor som underläkare (Läs mer om de olika titlarna inom läkaryrket).

Att det råder brist på AT-platser runtom i landet är ju inte någon nyhet. Men att politikerna dessutom nyligen bestämde att utöka antalet platser till läkarprogrammen runtom i landet, förvärrar tyvärr bara situationen. (Läs mer om utökandet av platserna)

De senaste månaderna har det skapats en FB-grupp med fr.a underläkare som inväntar AT, där man diskuterar problemen ovan och lösningar. Det är också mycket på grund av detta som media lyft upp ämnet. Debattartiklar har skrivits och röster har höjts. (Läs/se några av dessa artiklar/videor här, här, här, här)

Min tanke med detta inlägg är att ni läsare (fr.a ni som funderar på att söka in till läkarprogrammet i Sverige) får en inblick i hur yrkeslivet/-situation ser ut idag. Vilka problem som råder osv.